sjuk..

Jag har alltid kört efter mottot, jag klarar mig själv, kan själv, bit ihop och känn inte efter.
Men när jag tillslut lyssnar på kroppen och den säger att jag är sjuk, så blir jag väldigt sjuk. Alla krafter är då borta och jag blir väldigt sårbar. Då vill jag åter vara 5 år och krypa upp i någons knä och bli kramad och tröstad. Att det då finns någon bredvid mig som stöttar eller bara håller handen betyder så mycket. Det behöver inte vara så mycket mer utan oftast känns allt mycket bättre om någon finns bredvid.