Utveckling

Gårdagen spenderades hemma hos Emilias mormor. När vi satt och fikade så pratade jag med Emilia genom att låta rösten gå upp och ner och rimma på olika ord. Först så bjöd hon på några leenden men sen så tyckte både jag och mormor att hon skrattade två gånger. Hon har ju skrattat mycket sedan en tid tillbaka men igår var första gången som jag hörde skrattljud.

Annars så tycker jag att hon utvecklas från vecka till vecka.
Nu sträcker hon fram handen och tar leksaker som jag håller upp mot henne. De åker direkt in i munnen och dreglet är ett faktum, så nu måste vi ha dregglisar (haklappar) på henne för hon dreglar jättemycket :)

Hon älskar spegeln i babygymet och fascineras över sin spegelbild som hon tidigare inte reagerade på.


När jag kommer in i ett rum och pratar med henne så hör hon mig och vänder sig åt mitt håll! Det är en mäktig känsla att hon känner igen min röst och blir intresserad när hon hör mig.

Behöver inte äta på en gång när hon vaknar. Utan vi kan ligga kvar i sängen och morna oss båda två -betydelsefullt för en morrontrött mamma! Där ligger vi och flörtar med varandra och skrattar gott. Efter en stund känner jag hur skrattmusklerna värker -min goa tös!

Inte konstigt att det känns längesen som hon var så här liten, ca 5 dagar gammal på kortet.