5 september 2011

Älskade tös!

Innan jag blev mamma så förstod jag inte att man verkligen kan göra allt för sina barn, ja och då menar jag oxå allt. Jag har tidigare hört det flera gånger från föräldrar och vänner som är mammor men det var först när Emilia kom som de orden verkligen fick sin rätta innebörd hos mig. Jag älskar henne över allt annat och skulle lätt kunna offra min vänstra arm för henne om det så skulle behövas någon gång. Men för att orka vara en bra mamma eller en mamma överhuvudtaget och en partner så behöver man sömn. Sömn är så oerhört viktigt och att efter 7 månader inte ha fått sova en hel natt oavbrutet så känner jag att min kropp börjar säga ifrån, protestera att det funkar inte att ha det så här i längden.

Av det jag har läst så har jag förstått att bebisar i Emilias ålder ska inte behöva nattammas utan de ska börja klara av att sova en hel natt. Och med barnmorskans råd om att ge henne mycket välling och gröt på eftermiddagen, kvällen så trodde jag att vi snart skulle vara där, men icke. Emilia vaknar 2-3 gånger varje natt och ska ammas och jag vet inte om hon verkligen är hungrig eller om det bara är ett snuttbehov. Är hon hungrig så ska hon självklart få amma men jag tycker att hon borde kunna sova fler timmar i sträck innan hon vaknar för mat isåfall.


Jag brukar ofta sova middag en gång under dagen för att orka med. Men när vi hittar på roligheter eller när det är helg så hinns inte den middagssömnen med eller tja jag prioriterar inte den och det märker jag på en gång under kvällen. Jag blir illamående, fryser, ont i kroppen, ben som knappt bär mig, matt, hungrig men ändå inte hungrig, ja rent av sagt helt orkeslös. Det enda jag vill då är att ta en sömntablett och dra täcket över huvudet och falla i en djup sömn och vakna när jag vaknar. Kaffe har jag många gånger tänkt på men så känner jag att det inte är rätt lösning på problemet utan jag måste vila och sova mer för att orka.

Nu sover Emilia och jag ska försöka blunda för oredan här hemma och lägga mig i soffan med min braiga bok och just det vila!

Inga kommentarer: